Vansinneshetta

Varmt, varmt, vansinnigt hett!

Kan knappt ta mig ut och ändå har jag aldrig tidigare så länge jag kan minnas klarat mig undan så lindrigt denna svedande allergiklåda en vårsommar som denna. En kort tur utomhus medan Solen var skymd av svalkande moln gav mig en skymt av mycket som blommar.

I trädgården

Maskrosorna (Taraxacum spp., Asteraceae) blommar nu här och var, gullvivorna (Primula sp., Primulaceae) likaså, styvmorsviolerna (Viola tricolor, Violaceae) blommar i blålila band i gränslanden mellan mattor av gräs och skogar av snärjande växtlighet. Vitsipporna (Anemone nemorosa, Ranunculaceae) håller än i sig och jag såg ett bestånd av vad jag kallade skärsippor när jag såg dem, underbart spirande i rosa nyanser. Skogsnävan (Geranium sylvaticum, Geraniaceae) närmar sig blomning medan rödbläran (Silene dioica, Caryophyllaceae) fullt ut blommar, till och med daggkåpeblomstänglar (Alchemilla sp., Rosaceaes) kunde jag skymta i ett hörn kommande så snart i full blom, tistlarna (Asteraceae) är mäktiga i sina djupt granna färger och smärtinjagande spikar, rabarberbladen (Rheum rhabarbarum, Polygonaceae) växer sig allt större, harsyrans (Oxalis acetosella, Oxalidaceae) vitskärskåreblommor täcker kalhyggets mark, humleblomster (Geum rivale, Rosaceae) står enstaka utplacerade med sina undersköna blom, grobladens (Plantago major, Plantaginaceae) blad växt sig fullstora och kämparnävarna växer snart nog ut. Snödropparnas tid är över, men än finns skilla (Scilla sp., Hyacinthaceae), kulturspridda jordgubbeplantor (Fragaria × ananassa, Rosaceae) växer snabbt ifrån sina kusiner vad gäller bladens spann. Knappt finns ett endaste träd eller buske utan gröna blad eller barr. Ja, och blommande förgätmigej (Myosotis sp., Boraginaceae) därutöver.

Torkning?

Skördade så unga, späda blad av vallört (Symphytum sp., Boraginaceae), tussilago (Tussilago farfara, Asteraceae), smultron (Fragaria moschata, Rosaceae), daggkåpa, av daggkåpan tog jag ett fåtal blomskott också, av brännnässlorna (Urtica dioica, Urticaceae) toppskotten. Ska söka finna lämplig plats att torka dem på nu.

Lämna en kommentar »

Syrlig restaurang

Hamrånge, eftermiddag, halvmulet, varmt.

I skogssnåret (längs elljusspåret)

Åt årets första syrliga växter, harsyra (Oxalis acetosella, Oxalidaceae) och skräppsyror (Rumex spp., Polygonaceae). Mycket uppfriskande. Skräppsyrorna bestod åtminstone av bergssyra (R. acetosella), men det fanns vid samma lokal en annan variant (art?) med blad mer liknande de lappsyran avbildas med i Mossberg, de smakade dessutom något olika, kan tyvärr inte beskriva skillnaden nu i efterhand.

Annat som jag såg var bland annat årets första tussilagoblad (Tussilago farfara, Asteraceae) utöver de som var kvar sedan vintern, ett par klarblått blommande pärlhyacinter (Muscari botryoides, Hyacinthaceae), skräppeblad (Rumex sp.), renfaneblad (Tanacetum vulgare, Asteraceae), måra (Galium sp., Rubiaceae; troligen stor-, G. album) och en gul växt jag tycker mig känna igen. Jag såg också en vitblommande korsblommig växt (Brassicaceae) som jag utifrån fotografier nu försökt nyckla.

Därutöver en vacker skägglav och en underbar blåvinge, vilket är vad jag kallar alla små blåvingade fjärilar.

Lämna en kommentar »

Pizza med gröna blad

Tilllagade i går kväll en enkel pizza.

Pizza med gröna blad

Deg

  • mjöl: vete (första gången jag gjorde på endast vete…)
  • vatten
  • lite salt

Fyllning

  • tomater: färska och lite krossade tomater i tomatjuice
  • gröna blad: vallört (Symphytum sp., Boraginaceae), nässlor (bränn-; Urtica dioica, Urticaceae), smultron (park-; Fragaria moschata, Rosaceae)
  • ananas: konserv
  • kryddor: dragon, oregano, basilika, timjan
  • olja: oliv

Gräddade i ugn (225°, ingen koll på tiden inne) på inoljad plåt, åt. Gott. Tidigare har jag använt bakpulver i pizzadegen och det gör den fluffigare i konsistensen. Hade plockat fram russin och soltorkade tomater också, glömde ha på. En tanke jag fått tidigare under veckan är att prova couscous som ostersättning.

De färska bladen sköljdes och förvälldes väldigt kort. Än är det få insekter som kommit igång, behövde inte evakuera så många.

Tankar på vad jag åt. Mycket energi gick åt till ugns uppvärmning, hög värme som också förstörde mycket av matens innehåll. Flera av ingredienserna hade förmodligen lång fraktsträcka, var definitivt förpackade och troligen lagrade ett tag.

Lämna en kommentar »

Arter sommarkurs 2001

Förteckning över arter jag delvis lärt och till stor del glömt, från en sommarkurs 2001 i Uppsala. Familjer sorterade enligt Krok & Almquist.

Läs hela inlägget här »

Lämna en kommentar »

Allergi och skördetid

Hamrånge, middag, soligt och varmt.

I trädgården

Så många örter vars bruk jag delvis känner. Så många har börjat växa upp, så många har börjat blomma.

Av de jag vill sätta tänderna i nu är bland andra brännnässlor (Urtica dioica, Urticaceae), vallört (Symphytum sp., Boraginaceae), maskrosor (Taraxacum sp., Asteraceae), harsyra (Oxalis acetosella, Oxalidaceae). Och så, dem utöver, vinbär (Ribes spp., Grossulariaceae), kämpar (Plantago spp., Plantaginaceae) för te och annat.

Speciellt av intresse är vårens första harsyreblomma, blommande natt och dag (det vill säga styvmorsviol; Viola tricolor, Violaceae), kommande blomknopp av gullviva (Primula sp., Primulaceae) och ståndaktiga skogsfräkenskott (Equisetum sylvaticum, Equisetaceae). Annat jag såg på denna lilla tur var späda hallonblad (Rubus idaeus, Rosaceae), grönskande måra (troligen stormåra; Galium album, Rubiaceae), blommande våtarv (Stellaria media, Caryophyllaceae), blomknopp av humleört (det vill säga humleblomster; Geum rivale, Rosaceae) och eventuellt blad av både skogsnäva (Geranium sylvaticum, Geraniaceae) och rödblära (Silene dioica, Caryophyllaceae), mycket som får mig att tänka på midsommar. Ja, och en massa annat. Det mesta har jag ingen koll på för tillfället, men jag lär mig.

Har fortfarande inte tagit reda på om det är äkta eller uppländsk vallört; hur än deras namn bestämts är användningsområdena de samma.

Känner dessutom av allergi sedan några dagar, började i och med att jag började hjälpa till att ”vea”, hålla på med nästa vinters ved.

Lämna en kommentar »

Vårte av smultron och svartvinbär

Morgonte (infusion) av smultronblad (Fragaria sp., Rosaceae) och väldigt unga svartvinbärsblad (Ribes nigrum, Grossulariaceae). Väldigt sött, något gräsigt. Helt okej, lent, inget spektakulärt. Skulle kunna ha i något som bryter av, funderade på lime, men glömde visst.

Passade på att nyckla smultronen och enligt Krok & Almquist är de parksmultron (F. moschata): oskaftade småblad (ja) och håriga blad ovan (nja), utspärrat håriga blomskaft (definitivt). Sedan gammalt förvildad i trädgårdar. Inte säker, men kan så vara, passar in bättre än de övriga angivna arterna.

Några namn. Enligt Den virtuella floran kallas även parksmultrona jordgubbar, jordgubbsört, spanska smultron, trädgårdssmultron. För smultron i allmänhet, art numro 414, anger Linné följande lokala namn i Flora Svecica: jordbär (Smolandis), rödbär (Gotlandis), snytterbär (Helsingis), backbär (Bahusiis).

Lämna en kommentar »

Infusion av hosthäva

Tussilago farfaraHalsont. Provade att göra te (infusion) på tussilagoblommor (Tussilago farfara, Asteraceae), sex blommor till en stor kopp. Halsen inom en halv stund lenad. Smakade något bittert, men går bra att dricka utan extra sötning. Känner inte av allergi, även då halsontet delvis troligen kommer från det.

En timme senare. Känner irritation i halsen och hostar skäror, antagligen både en slemlösande effekt och en reaktion på hästhoven. Känns inte speciellt besvärligt eller långvarande.

Infusion av eller på?

Jag valde ”infusion av” i titeln eftersom det smakade bäst i munnen, jag undrade dock ett tag över det, och bestämde mig så för att söka se någon trend på internet.

Google (svenskt språk): »infusion» ungefär 34.700 träffar, »”infusion av”» ungefär 4.990 träffar och »”infusion på”» ungefär 816 träffar. Några ytterligare sökningar är »”infusion med”» ungefär 1.510 träffar, »”infusion ur”» ungefär 17 träffar och »”infusion genom”» ungefär 120 träffar.

Tussilago farfara

Lämna en kommentar »

Flora œconomica

I början av april detta år började jag föra över Linné och Aspelins avhandling Flora œconomica till en vanlig textfil, både den latinska texten från 1748 och den svenska från 1749. Efter att inledningsvis skrivit in kanske en femtedel av den svenska texten gjorde jag ett uppehåll fram till nu. Dags att börja igen. Behöver låna den svenska texten igen för att fortsättta med den inskrivningen, har dock fört över den latinska inledningen och en sida artbeskrivningar. Så latinsk status är nu 2 sidor av 28. Svensk, i antal sidor, okänd, har fört över arter fram till och med nummer 173, den sista växten (”Zostera, tang”) har nummer 1137. Dock finns många luckor i numreringen då den tagits från den mer fullständiga svenska floran av Linné, Flora svecica. Efter att allt är inskrivet behöver det ock korrekturläsas. Och i en möjlig framtid även kompletteras med de moderna latinska/botaniska namnen.

Anledningen till att jag gör detta är att jag gillar enformiga jobb. Och, denna texten är fin att läsa. Ett smakprov; art nummer ett.

SALICORNIA salsa planta, pecoribus gratissima. Aceto præparata, in Anglia, uti portulaca, cum acetariis editur. Raj. hist. 211. Souda Hispanorum vitriariis inservit. It. Gotl. 269.

Salicornia, Glas-ört. Denna örten är, af sin saltagtighet, angenäm för sånaden. Med ätticka tillredes hon Ängeland, och ätes i stället för Sallat. Raj. Hist. 211. Den för Glasmakerierna oumgängeliga Spanska Soudan brännes godt af denna ört. It. Gotl. 269.

Formateringen ovan är delvis trogen originaltexterna, delvis min egen. Jag tror mig se åtminstone ett inskrivningsfel i smakprovet ovan, en korrekturläsning är sannerligen välbehövlig, innan det en första full inskrivning dock.

Utan att ha kollat upp artbeskrivningen i Flora svecica gissar jag att denna Salicornia-glasört motsvarar glasörtssläktet Salicornia (Chenopodiaceae), vilket i dag anses ha två svenska arter, S. europaea och S. dolichostachya, enligt Krok & Almquist och Den virtuella floran.

Lämna en kommentar »

Rabarbergryning

Hamrånge, morgon, soligt, några grader varmt.

I trädgården

Rheum rhabarbarumTog en liten morgonpromenad och kollade upp det jag såg för någon dag sedan. Svartvinbärsbuskarnas (Ribes nigrum, Grossulariaceae) bladsprickning har kommit allt längre, rabarbernas (Rheum rhabarbarum, Polygonaceae) tidigare röda bladskott har nu spruckit upp och små tätt veckade blad ger sig till känna därinne. Vallörten (Symphytum sp., Boraginaceae) växer på liksom så mycket annat, vitsipporna (Anemone nemorosa, Ranunculaceae) börjar sprida ut sig och blommar nu lite varstans, fler nässlor (Urtica sp., Urticaceae) tittar fram och de olika Plantago-arterna (Plantaginaceae) börjar växa sig stora och kanske kan jag nu snart försöka mig på att arbestämma några av dem – gissningsvis är de flesta någon slags groblad, men vore roligt om jag hittade några kämpar någonstans här i närheten.

Såg några spännande mörkgröna blad inte långt från vallörtsbeståndet, mindre och mer kompakta. Tänkte inte så mycket på det när jag först såg dem, men nu i efterhand undrar jag om det kanske inte också är vallört. Ska nog ta mig ut igen, söka finna fler ledtrådar om vad den ljuva växten av botanikerna kan kallas.

Allt fler insekter och andra djur ses, hörs och känns. I går söndags klättrade exempelvis en härligt röd och grön spindel mellan fönsterglasen. Spindlar i allmänhet rusar omkring på väggar och andra ytor gassande sina kroppar i den somriga vårsolen, själv kastar jag mig av och an i skör sömn, Månen är rutt full och natten varm. Jag drädar sommarnatt.

Senare tilllägg. De mindre mörkgrönare bladen jag nämnde ovan är verkligen vallört, kan hända är de spädare plantorna mer koncentrerat djupt gröna i sin färg.

Bilden ovan: Rheum rhabarbarum. Bilderna nedan: Symphytum sp., Ribes nigrum och Rheum rhabarbarum (det sista fotot taget dagen efter för att visa hur snabbt det går).

Symphytum sp.Ribes nigrumRheum rhabarbarum

Lämna en kommentar »

Skogspromenad

Hamrånge, morgon, mulet. Några plusgrader.

I skogsbrynet

Juniperus communisEn liten morgontur i skogen gjorde att jag fick häpna över alla sjuka enar (Juniperus communis, Cupressaceae), ungefär hälften är gråvissnade och flera av de ”friska” har börjat vissna nedtill. Av de blommande växterna hör blåsippa (Hepatica nobilis syn. Anemone hepatica, Ranunculaceae), tussilago (Tussilago farfara, Asteraceae) och ljung (Calluna vulgaris, Ericaceae).

Till bladen jag såg kände jag bland annat igen harsyra (Oxalis acetosella, Fabaceae), lupin (Lupinus sp., Fabaceae), en halvvattenväxt jag kallar ”nate” (?), tistlar (Asteraceae) och en spännande maskros/fibbelliknande växt (Asteraceae). Där utöver såg jag även vad jag kallat ”grönt slem” sedan barnsben. Tror minsann jag behöver öva på att nyckla/exa/artbestämma.

Här under i följande ordning: Juniperus communis (bilden ovan är ett exemplar en–två meter ifrån denna), Calluna vulgaris och en för mig okänd Asteraceae-art (tror jag).

Juniperus communisCalluna vulgarisAsteraceae-art?

Lämna en kommentar »

Follow

Get every new post delivered to your Inbox.