I början av april detta år började jag föra över Linné och Aspelins avhandling Flora œconomica till en vanlig textfil, både den latinska texten från 1748 och den svenska från 1749. Efter att inledningsvis skrivit in kanske en femtedel av den svenska texten gjorde jag ett uppehåll fram till nu. Dags att börja igen. Behöver låna den svenska texten igen för att fortsättta med den inskrivningen, har dock fört över den latinska inledningen och en sida artbeskrivningar. Så latinsk status är nu 2 sidor av 28. Svensk, i antal sidor, okänd, har fört över arter fram till och med nummer 173, den sista växten (”Zostera, tang”) har nummer 1137. Dock finns många luckor i numreringen då den tagits från den mer fullständiga svenska floran av Linné, Flora svecica. Efter att allt är inskrivet behöver det ock korrekturläsas. Och i en möjlig framtid även kompletteras med de moderna latinska/botaniska namnen.
Anledningen till att jag gör detta är att jag gillar enformiga jobb. Och, denna texten är fin att läsa. Ett smakprov; art nummer ett.
SALICORNIA salsa planta, pecoribus gratissima. Aceto præparata, in Anglia, uti portulaca, cum acetariis editur. Raj. hist. 211. Souda Hispanorum vitriariis inservit. It. Gotl. 269.
Salicornia, Glas-ört. Denna örten är, af sin saltagtighet, angenäm för sånaden. Med ätticka tillredes hon Ängeland, och ätes i stället för Sallat. Raj. Hist. 211. Den för Glasmakerierna oumgängeliga Spanska Soudan brännes godt af denna ört. It. Gotl. 269.
Formateringen ovan är delvis trogen originaltexterna, delvis min egen. Jag tror mig se åtminstone ett inskrivningsfel i smakprovet ovan, en korrekturläsning är sannerligen välbehövlig, innan det en första full inskrivning dock.
Utan att ha kollat upp artbeskrivningen i Flora svecica gissar jag att denna Salicornia-glasört motsvarar glasörtssläktet Salicornia (Chenopodiaceae), vilket i dag anses ha två svenska arter, S. europaea och S. dolichostachya, enligt Krok & Almquist och Den virtuella floran.
